Mamma Marias Blogg

Senaste inläggen

Av Maria - 30 oktober 2015 08:14

         

 

Vad är bipolär sjukdom eller även så kallad manodepressivitet?

Och vilka har det eller får de/ utvecklar det?

 

Detta var mina frågor idag igår och en hög dagar innan dess. Jag har googlat, läst på, sett på dokumentärer angående denna sjukdom och folk med sjukdomen som berättar sin historia.

Så om jag har förstått det hela rätt, så börjar oftast denna sjukdom i tonåren, eller själva symtomen slår ut då. I vissa udda fall kan även yngre barn insjukna, men om jag förstod det rätt är det ovanligt.

Bipolär sjukdom är efter många studier visat på att det är genetiskt. Har någon nära släkting sjukdomen finns risken att man själv har den eller kommer drabbas av den. Det finns inget labprov man kan ta för att kolla om en person har denna sjukdom, utan läkare måste gå på symtom och titta på personens släktträd efter någon nära släkting som eventuellt har diagnosen.

 

Bipolär sjukdom är en "upp och ner" sjukdom kan man väl kalla den.

 

Man har perioder då man är väldigt låg, man är deprimerad som i en depression. Oftast har personen tankar på döden, självmordstankar. Personen känner inget hopp, ingen livsglädje. Koncentrationssvårigheter, dåligt självförtroende, minskad sexlust, ökad eller minskad matlust och har problem med sömnen. Dessa är några av symtomen för den depressiva perioden av bipolär. Sedan varierar det hur kraftig depressions känsla man har från person till person. Det finns nämligen flera olika typer av bipolär.

 

Den andra delen eller perioden av bipolär är mani, man är manisk. Vissa med bipolär kan till och med förklara sin maniska period som att dom är hög, hög utan droger. Dom känner sig obeslagbara. Får ett lyckorus är kreativa dom kan bli överaktiva. Men det finns även irritabilitet med bland symtomen i det maniska stadiet. Personen som är i detta stadie kan bli farlig för sig själv och sin omgivning. Personen kan tappa omdöme och göra dåliga val. Och personen kan även bli aggressiv.

 

Sedan finns det en mellan stadie, som förekommer mellan dessa perioder då personen är "normal". Som frisk.

 

Men som jag tidigare skrev så finns det fler typer av bipolär. Typ 1, typ 2, lindriga maniska symtom som inte är sjukdom och snabb pendlig mellan manisk fas och depression. Så det finns ju en hög olika faser och typer. Läkarna som ger en person denna diagnos måste vara extremt duktig tankte på att det finns så många olika typer och det finns som sagt inga labstester man kan ta för att ta reda på om en person har denna sjukdom.

 

 

Lider du av denna sjukdom eller har lidit av den?

Snälla berätta om dig och hur den påverkat ditt liv.

 

 

 

 

 

Av Maria - 30 oktober 2015 07:07

Jag har varit inne i en låg period ett tag nu. Jag tappade helt skrivandet. Men idag fick jag för mig att jag skulle skriva ett inlägg. Dock om något helt annat än vad jag kommer skriva om nu. Jag möttes nämligen av nio nya kommentarer. Kul! Vissa har visst saknat mig, vilket jag ser som positivt. Utöver det fick jag mig även ett gott skratt. Dock var nog inte tanken med kommentaren att jag skulle skratta, men jag kunde inte låta bli.


"Kommentar till Badoo

Söndag 23 aug 00:44


Fan va bra du har det. Som kille ska man vara glad om man får en gilla per år, eller ens någon tjej som besöker eller svarar. Jag undrar mest vad fan du har på badoo att göra ens med din bortskämda inställning!?

Är du en av dom där smarta figurerna som sätter ut annonser på blocket.se också, och ger fan i att svara på tel och mail!? Så vad gör du på badoo?!"

 

Jag tycker synd om den här killen. Och samtidigt kan jag inte annat än skratta. Förlåt. Jag vet att tanken inte var att jag skulle få ett gott skratt, men jag kan inte låta bli. Jag önskar den här killen all lycka och kärlek i livet. Jag har inte svarat på hans kommentar, men självklart ska jag göra det. Jag har inte svarat på någon av mina nya kommentarer än.

Tänk att vissa tydligen tycker att jag har en bortskämd inställning, det trodde jag aldrig att jag skulle få höra, eller att någon skulle tycka. Men det är alltid roligt att få lära sig nya saker om sig själv eller hur folk ser på en som man inte visste innan. Vill inte alla det!? Jag menar, man kan fråga vänner eller bekanta vad dom tänker och eller tycker om en. Ni vet man vill veta vad deras första tanke om en är, eller hur dom ser på en som person. Men aldrig att man får höra sanningen. Ser man en människa får man alltid upp en bild av hur personen är, en åsikt om hur man tror att personen är eller ger intryck att vara. Även om "bortskämd inställning" kanske inte är det mest positiva att höra så är det ändå kul att höra.

Av Maria - 11 juli 2015 17:16

Under en längre period har jag kunna fått som blåa naglar. Känt mig frusen och naglarna har blivit blå både på fingrar och på tår. Är detta inte underligt. Det tyckte jag och googlade självklart på det. Jag har googlat på det flera gånger, men då jag glömt vad jag läst googlar jag igen och igen och igen. 

 

Visste ni att i Kina gör dom nageldiagnos, alltså tittar på naglarna för att se hur du mår, om du lider av någon sjukdom o.s.v Detta gör dom även i vissa muslimska länder där män vanligtvis inte får undersöka kvinnor, men det är tillåtet att titta på deras naglar. 

 

Naglar växer snabbare i värme! Och beroende på om du är högerhänt eller vänsterhänt så växer naglarna snabbare på just den handen. Alltså är du t.ex högerhänt växer naglarna snabbare på din högra hand. 

 

Så vad betyder blåa naglar?

Det kan tyda på syrebrist, cirkulationsstörning eller hjärt- och lungsjukdomar. 

 

Jag kanske borde boka tid hos doktorn och ta lite prover? Nu vet jag att detta kan vara en biverkning av ritalinen också, men då jag haft detta då och då innan jag började med ritalinen vet jag inte vad jag ska tro. Denna blåhet brukar oftast komma efter jag har tränat, eller ja, ansträngt mig, motionerat eller liknande. 

 

 

 

 

Brukar du bli blå om naglarna? Vet du vad det beror på? 

 

Berätta gärna! 

 

 

Av Maria - 11 juli 2015 15:13

Jag vet inte om det beror på Ritalinen eller om det "bara är jag".

Men då jag tidigare inte har känt riktigt på det här sättet misstänker jag att det är ritalinen som gör det.

Jag är extremt ljudkänslig för vissa ljud.

Och att en helikopter flyger över huset var tionde minut gör ju inte saken behagligare.

Av någon anledning klarar jag inte av folk just nu, och just nu är det väl kanske en 10 000 pers på byn. Nä, men många tusen, jag vet faktiskt inte hur många. Jag hörde några tanter prata igår och dom nämnde något om 3000 personer, men att det var ca. 8000 förra förra året. Men sedan har jag även hört att det är runt 10 000 i år. Så jag vet inte vad jag ska tro. Jag kan inte vistas i mitt eget kök då jag blir distraherad av alla människor som går förbi fönstret hela tiden, jag tappar focus. Och ut kan jag inte gå trots att det är solsken och jättefint väder. Jag klarar som sagt inte av människor. Jag öppnade balkongdörren för att jag tänkte att jag kunde gå ut och sätta mig där i solen en sväng ivarjefall, få lite luft och sol. Men då är det ju folk där ute också, på gräsmattan och runt vägarna. Så balkongdörrn står på glänt och jag sitter inne i ett hörn med min dator med persienner och gardiner fördraget. Tyvärr kan jag inte se något positivt med denna festival just nu. Jag hoppas verkligen att detta beror på ritalinen, för jag vill inte vara en sur jävla bitterfitta "på riktigt".

 

Jag hoppas dock att alla människor som är på festivalen är glada och positiva till tillställningen. Det positiva för min del är väl att det faktiskt inte låter så där jättehögt av varken människor eller musiker hem till mig trots att man bor rätt nära. + att campingen där dom flesta har bosatt sig är bara ett stenkast ifrån mig. Hade jag klarat att ta mig ut bland människorna skulle jag kunna knäppt ett foto på det, men som sagt, tyvärr. 

 

Hoppas ni andra tar vara på det vackra vädert och njuter av dagen! 

 

       



Av Maria - 11 juli 2015 10:21

Jag fundera lite på denna diagnos, OCD, tvångssyndrom. Jag frågade min vän lite om OCD då hon ställde frågan på man behövde en utredning för den diagnosen också. (Vilket man bör). Men å andra sidan känner man nog om man lider av denna diagnos, för det jag läser så är det något som drar ner ens vardag genom att man har dessa tvång (i huvudet) på att man bör göra visa saker, obehagliga och ofrivilliga tankar som gör att man får ångest om man inte gör dom. Men även här finns det självklart olika grader på tvångssyndromet precis som vilken annan diagnos som helst. Alla är vi ju som sagt olika (men ALLA bör behandlas likavärdiga!) Jag har inte OCD, bara genom att läsa detta så förstår jag det. Jag har haft mina misstankar tidigare att jag skulle kunna haft det, men däremot finns det en annan diagnos som är mycket lik OCD, men utan ångest eller obehagliga tankar. Det är en personlighetsstörning som kallas för "Anankastisk personlighetsstörning" eller "tvångsmässig personlighetsstörning". Denna diagnos blir lätt förväxlad med OCD, bägge handlar om tvångstankar, men med tvångsmässig personlighetsstörning så passar personens mål ihop med deras moraliska uppfattning. Och det finns alltså inte någon koppling till ångest eller obeghaskänslor i denna personlighetsstörning. Utan är något som förenklar vardagen så som t.ex det praktiska och att det sparar tid. Även denna störning kan försvåra vardagen för vissa. Och denna störning är något som finns från barndomen, det är inte något som bara uppstår, utan det utvecklas från när man är barn. 

 

Syntomen på Anankastisk personlighetsstörning eller även kallad Tvångsmässig personlighetssörning är bland annat att personen känner tvivel och försiktighet.

Att personen är perfektionist (alltså allting ska vara perfekt, i sin rätta ordning).

Personen är och blir väldigt upptagen vid och av detaljer.

Allt ska vara i sin ordning (organisation) och regler eller schemaläggning (alltså lägga upp ett schema som gör att allt rullar på vilket besparar tid),

detta slutar med att personen är så upptagen och inte har någon hänsyn över vad hen sysslar med så personliga relationer blir lidande.

Dom är även pedanta (över noggranna) och har svårt att stå fast vid överenskommelser. Är envisa och har ingen förmåga att anpassa sig efter andra. Personen envisas även med att andra ska göra saker på deras vis även om det kan bli eller är orättvist.

Plus att personen har icke välkomna och påträngande impulser. 

 

Anledningen till att jag ens misstänkte att jag skulle kunna ha OCD var för att jag trodde att mitt beteende klassades som OCD symtom. Vilket det inte gör. Och det jag menar med "mitt beteened" är att jag alltid går igenom i huvudet på vad jag ska göra innan jag gör det, det bör göras på ett visst sätt för att jag ska känna att det blivit "rätt gjort". Jag har även en tendens till att t.ex alltid se till att jag har vissa saker hemma. Som t.ex om diskmedlet tar slut så köper jag en ny flaska även då jag har en ny hemma i skåpet. Jag har väldigt svårt att ta emot ideér och andra lösningar från andra, jag tar tyvärr det som kritik på hur jag gör. (Jag försöker förbättra mig när det gäller detta).

 

Har du någon diagnos?

Berätta gärna!

 

 

Av Maria - 11 juli 2015 09:59

Detta som jag citerat ur boken "Alla familjer är psykotiska" fick mig att små le på bussen hem igår. Jag tyckte det var ett väldigt roligt sätt att beskriva en hård kram. Fint. 

 

 











Av Maria - 9 juli 2015 14:25

Jag har tydligen fastnat en del på detta lyckoinlägg som jag tidigare skrev. Eller vissa delar ur det. Träning är faktiskt något jag har börjat med. Jag brukar dansa hemma vilket är en enkel och rolig övning. Men sedan finns det ju så mycket mer du kan träna hemma utan att behöva gå på gym, kanske tiden saknas för att besöka gymmet eller ekonomin som inte tillåter. Då är det lätt att hitta enkla, roliga övningar man kan göra hemma utan att ens behöva köpa hem några styrketränings verktyg. Är du duktig på att googla, kan du hitta allt. Det är bara fantasin som kan stoppa dig. Egna hantlar kan du t.ex göra utav flaskor fyllda med vatten, eller sand. Detta är bara ett exempel. Sedan kan du göra många övningar genom att uttnytja grejer som finns i hemmet. Jag har själv inte googlat på detta, men jag är säker på att det bör finnas massvis med förslag på hur och med vad du kan träna med i hemmet. Själv har jag börjat gå till gymmet. Vilket är första gången för mig någonsin. Det är otroligt roligt och bästa av allt, skönt, skönt att känna att man gör nåt. Jag läste även på en sida där dom skrev om en studie dom hade gjort på träning och antidepressiva mediciner, att träning tydligen var bättre än själva medicinen. Men äter man dessa mediciner för att man mår så pass dåligt är det kanske inte så lätt att välja bort dom och istället gå ett gym eller ens få motivation till att träna över huvudtaget. Jag äter antidepressiva (vilket jag har gjort en väldigt lång period nu), men har blivit motiverad av min vän som pushar på mig och finns där/här för mig.


 

Oj, jag tappa tråden helt. Tanken med detta inlägg var att jag skulle skriva om meditation, inte detta. 

 

Meditation är som sagt något som är väldigt bra. Det är ju bra! Dock kanske inte för dig med ADHD alla gånger. Själv har jag försökt mig på detta några få gånger, men givit upp rätt snabbt eftersom tanken när du mediterar ska t.ex vara på din andning, eller ljuden runt om dig. Du ska vara här och nu. Stilla dina tankar, eventuellt mantra, alltså då du uttalar ett ord tyst, upprepat. Så jag vet inte om det har med min adhd att göra då jag har svårigheter med att "stilla mina tankar". Hallå!? Tänka på en och samma sak en längre stund? Jag kan försöka (jag har försökt), men av någon magisk anledning hamnar mina tankar helt på villovägar och vill absolut inte stanna på en och samma tanke. Jag skulle misstänka att detta kan ha med adhd:en att göra. 

 

Har du ADHD? Hur funkar det att meditera för dig? Funkar det bra? Hur bär du dig då åt för att lyckas?

Tipsa mig gärna! 

Av Maria - 9 juli 2015 14:04

För ett tag sedan fick jag tips från en anonym som berättade att en person här på bloggplatsen har kopierat några av mina inlägg och sedan postat dom på sin egen blogg som om det vore hens egna inlägg. Jag tycker det är trist att det ska behöva vara på det viset. 

 

Att man ens ska kunna kopiera andras blogginlägg känns rätt dumt tanke på att det inte alls finns någon anledning att göra det. Lägger man ut text man har skrivit så självklart får man väl vara beredd på att det kan hända att folk "stjäl". 

Jag tycker bara att det är tråkigt att det ska behöva vara på det sättet.

Och om jag förstår det rätt så går det inte att ha upphovsrätt på en text/faktatext som man har skrivit heller. 

 

Trist.

 

 

Presentation


Jag är Maria. Jag har diagnosen ADHD och dyslexi jag fick min diagnos den 8/6-15 . Jag skriver om det mesta, mitt vardagliga liv, faktatexter o.s.v det som faller mig in helt enkelt.

A. A. Milnes

 

Följ mig via bloglovin

Follow on Bloglovin

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015
>>>

Kategorier

Arkiv

Senaste inläggen

One Lovely blog award.

Min blogg har blivit utdelad en;

   

Länkar

Gästbok

Jorden

Besöksstatistik

Mammabloggar

Bloggar av mammor och gravida

Följare

bloglovin

RSS


Skapa flashcards